Projektet ska hjälpa forskarna att bättre förstå dynamiken, förutsägbarheten och effekterna av extremväder i Europa.
Photograph: Matton
Varför uppstår vissa typer av extremväder? Hur kan vi använda denna kunskap för att göra bättre prognoser? Det är frågor för ett stort internationellt EU-projekt om extremväder med säte vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Gabriele Messori, universitetslektor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper har just fått ansökan beviljad från Marie Curie ITN. Projektet involverar nio universitet och forskningscenter samt olika externa samarbetspartners. Det totala anslagsbeloppet är drygt 3.8 miljoner euro (närmare 40 miljoner SEK).
Vid årsskiftet 20/21 räknar man att vara igång, förutsatt att bidragsavtalet är signerat. Då ska även 14 nya doktorander anställas, varav tre vid institutionen för geovetenskaper.
Vad är syftet med projektet?
– Det hjälper oss att bättre förstå dynamiken, förutsägbarheten och effekterna av extremväder i Europa; temperaturer, nederbörd (även torka) och ytvindar. Varför uppstår vissa typer av extremväder? Hur kan vi använda denna kunskap för att göra bättre prognoser? Och slutligen, vad kan vi vänta oss för effekter när extremväderhändelser inträffar? Vi ska försöka svara på dessa frågor genom att arbeta kombinera olika vetenskaper; från klimatforskning till statistisk mekanik, dynamisk systemteori, riskbedömning, agronomi, epidemiologi med flera.
Vilka universitet ingår?
– Uppsala universitet, Stockholms universitet, Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS), Karlsruher Institut für Technologie, ETH Zürich, Institut Royal Météorologique de Belgique, Imperial College London, Barcelona Institute for Global Health och Tel Aviv University.
Hur kommer samarbetet att se ut?
– Idén är att skapa en samverkansgrupp där universitet, forskningscentra och privata sektorn arbetar sida vid sida och utgör basen för den grupp av doktorander som alla kommer att arbeta med olika aspekter av samma ämne. Det kommer att ingå forskning men också utbildning, allt från workshoppar och sommarskolor till praktikplatser och en stor satsning på bred vetenskapskommunikation, både genom webbsatsningar och personliga möten och aktiviteter.
När sätter ni igång och hur länge pågår projektet?
– Just nu är det inte bestämt exakt när projektet påbörjas men troligen startar vi i början av 2021 och sedan pågår projektet i fyra år.
Malin Eivergård
Fakta om projektet
Projektet kallas EDIPI (European Weather Extremes: Drivers, Predictability and Impacts) och finansieras av Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network. Tanken är att skapa ett nära samarbete mellan universitet, forskningscentra och privata företag kring en grupp doktorander. EDIPI ska koordineras från Uppsala universitet och består av en kärngrupp av nio universitet and forskningscentra och elva partnerorganisationer. EDIPI:s syfte är att hjälpa oss att bättre förstå dynamiken, förutsägbarheten och effekterna av temperatur, nederbörd (inklusive torka) och extrema ytvindar i Europa.
